Arrangemang av arvsfondsprojekt inom Järva stadsdelsförvaltning i samverkan med IOGT-NTO Spånga
Under två ljusa försommaraftnar samlades 7 – 10 personer hos IOGT-NTO Spångas för viktiga samtal om våld. Samtalsledare var Emilia Eriksson, som leder arvfondsfondsprojektet ”I Järva pratar vi om våld” – ett projekt inom Järva stadsdelsområde i samverkan med ideella föreningar på Järva.
Samtalen var en fortsättning på den utbildning för föreningar som hölls under 2025. Utbildningen hölls för varje förening skilt.
Samtalen växlare mellan storgrupp och smågrupper. Vi såg också på korta filmer med tankeväckande budskap. En film handlade om en pojke som var mycket ensam både i familjen och ute. Han blev till sist utåtagerande. Samtalen rörde sig om orsaker till våld.
Emilia presenterade en kanadensisk metod ”Responsbaserad praktik”. Den handlar om våld mot kvinnor och urbefolkning (men jag förutsätter att den också kan handla om alla våldsutsatta, män mot män, kvinnor mot kvinnor, kvinnor mot män och så vidare). Kärnan i metoden är att den våldsutsatta människan inte bara är ett offer utan också en aktör – det finns alltid en motståndsdel i våldet.
Vi tog också upp att språket ofta kan dölja våldet. Emilia presenterade två texter: en där en våldtäkt beskrevs, men där våldsmannens agerande var huvudsaken. En annan beskrev samma händelse, men där våldtäktsoffrets motstånd också skildrades.
Ett annat exempel på hur språket kan avslöja respektive dölja våldet var några textrader:
- Joakim misshandlade Hanns.
- Hanna misshandlades av Joakim.
- Hanna blev misshandlad.
- Ett bråk urartade.
I de två första raderna finns en tydlig agent, Joakim. I den tredje raden beskrivs att ett brott har begåtts, men det finns ingen agent. I den sista raden kommer det knappt ens fram att ett brott begåtts.
Vi fick också skriva ned i smågrupper på post-it-lappar teman som vi ville ta upp. De samlades sedan ihop av Emilia. Några förslag:
- Dramatisera situationer (teater) bland annat för att då kunde människor som inte var så bra på svenska delta. Men inte bara därför. Att dramatisera en situation kan oavsett språkkunskap synliggöra situationer på ett annat sätt än att enbart prata om dem.
- Lär känna flera poliser.
- Tala om lågintensivt våld – hur det begränsar människor.
- Hedersvåld.
Till varje samling fick vi bland annat matiga sallader, frukt och dricka. Vi inledde också med en presentationsrunda där vi också fick tala om hur vi mådde. Det sociala är viktigt för lyckade samtal. Emilia var en mycket bra samtalsledare som lyckades locka fram livliga och viktiga samtal i sann folkrörelseanda.